| Granhults kyrka är
landets äldsta helt bevarade träkyrka, enligt dendrokronologisk datering
uppförd på 1220-talet. Kyrkobyggnaden utgörs av ett långhus och
rakslutet kor samt sakristia i norr och vapenhus på den södra långsidan,
vilka har tillkommit senare. Byggnaden är timrad och fasaden är klädd
med tjärad spån. De branta sadeltaken är täckta med spån. De
ursprungliga huvudingångarna är belägna mitt för varandra i långhusets
västra del. Ett vapenhus uppfördes i början av 1700-talet vid den södra
ingången, vilken används idag, medan den norra är igensatt. Kyrkans
ursprungliga fönsteröppningar finns även bevarade. De utgörs av små,
högt sittande rundbågiga öppningar, vilka stängs med fönsterluckor. I
korets södra vägg finns ett s k hagioskop. Både predikstolen och
bänkinredningen härrör från slutet av 1600-talet. Kyrkorummet är smyckat
med målningar av Johan Christian Zschotzscher utförda år 1753. På vissa
ställen skymtar medeltida målningar. Predikstolen och den slutna
bänkinredningen härrör från 1600-talet. I kyrkan finns en madonnabild
och en S:t Olovsbild bevarade. Madonnabilden har tyska influenser och är
gjord omkring 1475, medan Olovsbilden är ett provinsiellt arbete från
mitten av 1400-talet. När Granhult och Nottebäck socknar skulle slås
samman 1829 menade biskop Esaias Tegnér att Granhults gamla kyrka skulle
rivas. Sockenbornas envisa kamp för sin kyrka ledde emellertid till att
denna unika kyrka fortfarande finns kvar. I kyrkomiljön, som är av
riksintresse för kulturmiljövården, ligger även det gamla
kaplanbostället. Kyrkogården inhägnas av en bogårdsmur i gråsten. I den
västra delen av muren finns en stiglucka i timmer från 1731.
Klockstapeln är uppförd 1703. |
|
